Jag har skrivit en hel del om min farmor och farfar redan. MEN eftersom jag bara var 6 år när min farfar dog så har jag inget direkt minne av min farfar och farmor tillsammans.  Tyvärr. Desto gladare blev jag då jag snubblade över det härhär fotografiet i pappas ”tonårsalbum”.  Farfar var ofta ute i sin fiskebåt på söndagarna och fiskade (nä, de var inga kyrkobesökare). Den här söndan har han fått me Greta, sin fru. De ser så glada ut. Jag har ju hört att farfar var en ”spelevink” som gillade att härma folk och skämta men farmor gillade inte kameror. Jag minns att hon var väldigt snabb att vända ryggen till eller sätta upp en hand eller tom tallrik för att slippa bli fotad. Antagligen var hon så redan vid tiden för det här fotots tillkomst och det är därför som farfar håller fast henne. Kanske är det pappa som är fotografen?

PS Jämför med det allvarliga ateljefotot på farfar :-)
Ganska så säkert är det Burvikshällorna i bakgrunden.