Ibland känns det som om vi lever i en "skyddad verkstad" i Sverige. Idag tas en halvsida i lokaltidningen upp av artikeln om "Länsblockflöjtsdagen som firades på Kulturskolan". Hade du inte heller hört talas om Länsblockflöjtsdagen? Blir inte det värsta krocken med både Marie Bebådelsedag, Våffeldagen OCH
den viktiga flöjtdagen?! Och varför heter det Marie Bebådelsedag när kvinnan bevisligen hade det vackra namnet Maria?!

Nämnda dag tog mej i alla fall tillbaka på minnenas allé till den tid då jag spelade blockflöjt. Kan det ha varit från 2:an till 4:an kanske. På den tiden måste alla barn som ville spela instrument först "stå ut" med nått/några år blockflöjt. Det var som ett slags värdighets/uthållighetstest tror jag. Bara de som överlevde att spela "Hej sa Petronella i från Plaskeby, det är dags att fälla upp sitt paraply" tillsammans med 15 andra stackare med ostämda plastflöjter i 2 år och fortfarande hade kvar spelglädjen förärades att få lära sig spela gitarr och piano. Jag var en av dom som luften gick ur kan jag villigt erkänna. Spelade iaf träflöjt med syrran på mötena i några år sedan och det var ju ganska kul...

Jag minns att vår första läxa från flöjtlektionerna var att trycka så hårt över hålen så att vi fick märken på småfingrarna - så att vi liksom fysiskt skulle memorera var vi hade hålen och  lärde oss att hålla riktigt tätt. Senare försökte lära mej klarinett på egen hand...det var för svårt!