Om pappas chef från mitten av 60-talet  till slutet av 70-  finns det mycket underhållande att berätta. Det har pappa åxå gjort, ofta och med inlevelse. Historierna gör sej, så klart,  bättre "live" än i skrift men en av dom  kommer i alla fall här.

Det är i slutet av 60-talet. Pappa och hans chef Arne ska åka ner till Stockholm på en affärsresa. Arne bestämmer att de ska åka på natten för att spara tid, typ. Det är vinter och snö-oväder. Arne har en Simca Aronde. Det första han gör när de sätter sej i bilen är att hälla ut en hel Twistpåse (chokladgodis) framme vid vindrutan på bilen  med frågan "Tyck´du om Twist?". Pappa körde hela vägen sedan Arne passerade över E4an utan att märka det, redan i början av färden.  Sedan när de i princip var framme, så ville Arne köra igen. De hade kört hela natten, från Skellefteå,  och klockan var ca 7 på morgonen. Arne var sugen på förfriskningar. Han trodde att något ölschapp kunde vara öppet så här tidigt.  De var nu någonstans vid Nybroplan och Arne fick plötsligt syn på ett ställe där det lyste på andra sidan vägen. Han påbörjade en häftig U-sväng för att snabbt ta sej dit. Halvvägs skumpade de upp...och ner på en spårvagnsrefug. Det blev ett rejält skutt/hopp. En massa snö och is som fastnat i hjulhusen, under resan,  lossnade. Arne konstaterade bara nöjt: "Så där! Då fick án slå bortå se hova!"*

*Västerbotten-bondska: "Slå av snö (t ex) från hovarna"... ungefär.
 

PS Kul att höra pappa berätta denna förra helgen då jag inte minns att jag hört den förut och jag verkligen förknippar Arne med hästar. Delvis för att han, när han och Dagmar, åkte med i vår båtl älskade att sjunga "Gamle Svarten" (en häst) när pappa spelade den på dragspel.. Speciellt var han förtjust i "sticket" mitt i låten som går så här "Hovarna slår sakta (eg. muntert) mot vägen...osv"