När jag var liten så hade vi, i början, plats för en dyscha i min systers och mitt rum. Den gick bädda upp till en gästsäng åxå. Jag har ibland funderat på det där ordet Dyscha. För det  är ju inte ett ord man hör varje dag direkt i möbelsammanhang. Kanske har jag hört det 4 ggr sedan 70-talet.
 
Men nu har vi en möbel i vår extra- fika-hörna på jobbet som jag skulle vilja artbestämma till en typisk dyscha. Och en gube i 60års åldern höll med mej... Jag tänkte att jag måste kolla upp var det udda ordet kom ifrån. Det visade sej att det hade en ovanligt rolig historia. Läs själv (från Wikipedia):

En dyschatell är en soffa utan arm- och ryggstöd och är avsedd för vila. Dyscha är en förkortning av dyschatell. Ordet härrör från den den franska ministern greve Duchatel, som var en verksam i Köpenhamn på 1880- talet. När han skulle hem till Frankrike igen kunde han inte ta med sig alla sina saker utan ställde till med auktion. På denna inropade den skånske friherren von Blixen-Fineck en liggsoffa med lösa dynor i ryggen, som fick namn efter sin förra ägare. Från att sålunda ursprungligen ha varit ett familjeskämt spred sig ordet dyschatell.