När jag började i ettan  och vi skulle få vår första läxa så bestod läxan i att klara av finger excersisen som man gör när man sjunger Imse vimse spindel - ni vet när man sätter tummarna mot pekfingrarna växelvis och liksom klättrar uppåt i luften. En lätt och rolig läxa som ändå kändes spännande att få. När Cul kom hem på fredan efter hennes första riktiga skoldag i ettan  så hade de läxa på flera sidor i en slags mattebok. Hon tyckte åxå att hennes första läxa var jättekul så hon satt och knåpade med den under tidig fredagkväll! Vet ej om det var en tillfällighet eller om den svenska skolans krav ökat på motsvarande sätt - det var ju en viss nivåskillnad på min och hennes första läxa, om man säger så! Hon hade å andra sidan gått förskola ett år. Det fanns inte "på min tid"...