Ibland blir man båda glad och rörd när man märker att barnen i familjen börjar vara lite vakna för familjens behov etcetera. När Sum var i 12-årsåldern  kom han hem och sa med stolt röst att han mest troligt fixat en symaskin till oss från skolan. Syslöjden hade köpt nya symaskiner och hade lämnat in de gamla på total genomgång/service. Rektorn bestämde sedan att de nyservade maskinerna skulle säljas ut bland personalen för en symbolisk summa. Sum fick nys om detta och gick då upp till rektorn och sa att vi behövde en symaskin och att hans mamma satt i skolrådet sedan flera år och bla bla bla... Hon blev övertygad. Han har alltid älskat att argumentera liksom. Och det var ju jättebra - sedan vi flyttade långt från min mamma så hade jag ju inte haft tillgång till någon symaskin de (ganska få) gånger jag verkligen behövde det. Nu blev jag t o m ägare av en alldeles egen! Ni hade kunnat få veta märket på den fina pjäsen om det inte varit för att jag alldeles nyss lånat ut den till en kompis med inte fullt så övertygande barn, kanske ;-)