En vår, ett halvår efter färjan Estonias förlisning, så kom jag och B på att vi skulle "kidnappa" barnen (8 och 5 år då).  Vi skulle överraska dom med en båtresa över till Vasa, där vi har kompisar (som har/hade barn i samma ålder). Det var på den ljuva tiden när Finlandsfärjan fortfarande gick från Sundsvall! Vi packade, bokade biljetter och fixade utan att  barnen anade något. Sedan, på dagen D, så föreslog vi att vi skulle ut och fin-åka lite, kolla på nya golf-ranchen nere vid hamnen osv. När vi väl var där nere, några hundra meter från färjan så "råkade" B hamna i bilkön som var på väg mot färjan. Sum blev klart störd över sin klantiga pappa, som säger att det är lugnt, han ska bara köra liite längre fram. Sedan när vi kom fram till det lilla biljetthuset så sa han åt barnen att "han ska kliva ur och prata med dom om hur han smartast ska ta sig ur kön". Istället löste han så klart biljetterna. Plötsligt såg barnen hur vi åkte in i färjans mörka inre genom den stora öppningen i aktern och B spelade teater (jag med) om "hur klantigt det här blev och att vi får backa ut sedan". Vi tyckte det var mkt roligt...tills vi upptäckte att båda barnen grät i förtvivlan. Lillasyster blev så klart rädd hon med när hon såg hur vanmäktig S var över pappans oväntade hjärnkollaps som fört oss in i en sån där färja som nyss sjunkit till havsbotten... Men när vi lugnande berättade att det var en glad överraskning - att vi var på väg till kompisarna i Finland och stack till dom en hunka var för att "spela" och köpa godis för DÅ torkade tårarna snabbt... tack-och-lov.  

Jag har åkt Finlandsfärja många gånger men jag måste erkänna att jag blev "efteråt-rädd" när jag fick höra att Estonia tidigare hette Wasa King och gick mellan Umeå och Vasa...Innan barnen fanns åkte B och jag över där, i storm, en gång, med ett systerfartyg till blivande Estonia (hade samma sorts bogvisir,  roll-on-roll-off färja). Handfaten på toaletterna var fyllda med spya från alla som var sjösjuka... Vi 2 (och några till) satte oss i picnicstolar högt upp på akterdäck. Frisk luft och fri sikt iaf. Färjan rullade så kraftigt så att stolarna, med oss i, gled fram och tillbaka över däcket!! Tur bogvisiret stod pall då!