Storjägar´n!
Min morfar Volrad älskade verkligen Älgjakten. För honom så var jakthistorierna minst lika roliga och viktiga som jakten tror jag. När min pappa "kom in i familjen" och skulle börja jaga älg med sin svärfar (morfar) och mina morbröder märkte han av det. Han sköt ganska snabbt en älg och Volrad ville förstås genast ha en fängslande, mustig jakthistoria av pappa. Det han fick var: "Det kom en älg och jag sköt.." När morfar kom igång med sina älghistorier så fick nog sanningen stryka en del på foten för inlevelsen. Jag minns ett tillfälle när han fällt en ståtlig älgtjur och berättade att "älgen stöp me huvvet före och ploga´ som en potat´fåår (potatisfåra) ve horna !" Han hade en väldigt bred dialekt. Jag fick faktiskt tolka för B de första gångerna han var med dit (stockholmar´n).
Jag har tidiga barndomsminnen från de där älgjakterna, speciellt ett tillfälle, när vi bodde flera dagar hos morfar och mormor i samband med älgjakten. Mamma skulle hjälpa till med köttet kanske. Jag minns att det var nästan för spännande när de hängde upp den skjutna älgen från en planka mellan 2 björkar och "tog ur den". Mammas älgstekar med tillhörande sås, mandelpotatis och röda vinbärsgelé är nog bland det godaste i köttväg som jag vet. Såsen var himmelsk!
